måndag 26 december 2011

En god jul.

Har lov, bara ett år kvar tills denna omgång skola är färdig. Känner av det där pirret från när man skulle sluta högstadiet. Det stora livet skulle börja. 
Vi skulle vara vänner för evigt i klassen. 
Gymnasiet väntade med sina portar ut mot världen. Haha.

Julen kom och gick! Jag brukar inte märka av den, utöver att omvärlden blir närmast besatt av glögg, och att spotifylistorna svämmar över av olika versioner av "stilla natt". Hemma har vi varken pyntat eller bakat, men det kanske kommer med åren. 
När Adrian blir större. Tur att han har släktingar som är mera naturligt inställda gentemot familjehögtider än hans mor. Jag får lära mig på nytt, lite för varje år. 
Inte ska man bära gammalt groll gentemot julafton när man har barn. 
Dessutom strävar jag efter att Adde ska få bilda sig sin egen uppfattning om allt, 
inte ta efter mina åsikter. Och i år var julen hemtrevlig och varm. 
Adrian firade hos farmor och farfar dit även jag kom efter arbetet. 
Det kändes fint att pyssla namnlappar till paket man lagt lite tanke och hjärta bakom igen. Det var många år sedan sist. Men jag saknade mina bröder.


Julafton hos farmor&farfar.

1 kommentar:

  1. Nästa år tror jag att jag tar adrian till oss, då får han känna på jul. Men jag har en viss förståelse. Det vilar något bitterljuvt över julen. Förväntningarnas tid. Alla skall vara glada. Men alla fäller alltid en tår under någon av juldagarna. "Nästa år skär vi ned på julen". Lika falskt varje år Överflöd, men ändock något som är härligt med det. Tycker jag. Fast nu längtar vi hem. Hoppas vi ses jättesnart. Då ska vi skåla för bästa året. Har det på känn. Love

    SvaraRadera