Hattstugebarnet.

Adrians inskolning är över, och idag var han på sin första, alldeles egna förskoledag!
Tänk att han har haft 5 timmar hemifrån, bland sina egna kompisar, de har ätit middag ihop och sovit i rad utomhus. Blir lite rusig av tanken. Men jag har inte varit orolig eller nervös, till mig egen stora förvåning.. Jag litar på personalen, och jag märker ju att Adde har roligt där. Han är glad och inte alls sådär hemmagrinig som han var innan emellanåt. Och det bästa, han är riktigt mysig helt plötsligt också. 
Jag har fått spontana pussar och många minuter har han bara suttit i mitt knä. 
Räknar med ett bakslag, som tydligen brukar vara ganska vanligt. Han sover lite oroligt nu dock, smälter intryck på natten. Mitt fina, lilla älskade dagisbarn.