idag, för ett år sedan.

Sitter här med en liten klump i hjärtat, dock en varm sådan. Kikade igenom bilder från förra året. Tiden i Åre. Som aldrig tycktes ta slut men som nu mest liknar en suddig dröm. Vyerna. Luften. Timlånga köer på ICA. Kolikbebis och turister som luktade jägermeister. Svor på att aldrig återvända dit, men jag hoppas på att kunna förlåta byn för dess avlägsenhet från allt. För all köld. 
En dag kanske vi kan bli vänner, Åre och jag.
Jag har trots allt fina minnen från bergen också. Den här bilden är tagen exakt ett år sedan idag. Jag och Adrian hade varit på mamma- barn gympa på gold's gym. 
Han låg på en liten filt framför stepbrädan och log sitt tandlösa leende, skrattade åt sin högröda mor. Det var en av de första gångerna vi var själva,
det luktade snö och Adrian var glad. Jag var lycklig.

3 månader gammal.